CSRD och nya hållbarhetskrav – snabba svar på de viktigaste frågorna
CSRD och nya hållbarhetskrav – snabba svar på de viktigaste frågorna
De nya reglerna för hållbarhetsrapportering innebär stora förändringar för många företag. Vad är viktigt att tänka på inför det första redovisningsåret? Hur påverkas leverantörer och revisorer? Här får du korta och tydliga svar på de viktigaste frågorna kring CSRD och den nya lagstiftningen.
1. Vad är viktigt att tänka på när man ger sig in i och påbörjar sitt första redovisningsår enligt CSRD?
Grundläggande är att man förstår att den här redovisningen som nu skall göras inte liknar någon annan tidigare form för hållbarhetsredovisning. Tidigare former har varit mycket mer fria i disposition och formkrav på innehåll. Rådet är därför att inte försöka arbeta om tidigare rapportering och ”uppdatera” den utan börjar på ny kula. Självklart så använder man all relevant information som finns sedan tidigare men förpackar den enligt nytt format. Formatet styrs av ESRS som skall följas av alla företag som skall upprätta hållbarhetsrapport enligt nya lagen.
Det är också viktigt att i god tid skaffa sig bra dataunderlag så att det är möjligt att redovisa. Första steget i detta är att inte spara in på krutet när man gör sin DMA (Dubbel väsentlighetsanalys), det är i den analysen som man reder ut vilka datapunkter som skall följas. Nästa steg är att strukturera datainsamlingen. Datainsamlingen pågår under hela året, det är också nytt för de flesta.
2. Vad blir egentligen konsekvensen av att upp till fem gånger fler företag skall följa den nya lagen jämfört med den gamla?
En konsekvens blir att fler företag som är i det första redovisande ledet kommer att behöva mer information från sina leverantörer. Det i sin tur gör att mindre företag, alltså sådana som inte behöver göra hållbarhetsredovisning enligt nya lagen, behöver kunna svara på frågor från sina kunder. Det kommer också bli vanligare att övriga intressentgrupper, alltså inte bara kunder, ställer frågor till mindre företag. Det kan vara ägare eller kreditgivare till exempel, som behöver uppgifterna för sin egen rapportering eller för att kunna fatta ett beslut om kreditgivning eller dylikt.
3. Är bilden klar nu av vad som kommer att gälla i framtiden gällande hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering?
Bilden är i vart fall mer klar än vad den har varit tidigare. Vi har en standard i Europa för rapportering (ESRS) och den skall följas. Även om standarden är omfattande och tydlig så kommer det säkert att växa fram någon form av best practice som följs på detaljnivå. Vi vet att det viktigaste området just nu är klimat och varför det är så vet ju alla vid det här laget. Områden som också är viktiga är mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och mutor och korruption. Viktiga områden som kan förväntas öka i väsentlighet inom en snar framtid är cirkulär affärsmodell och kontroll i värdekedjan. De påverkar företagets klimatprestation mycket och det är också ämnen som kan förväntas påverka företagen mest finansiellt via ny lagstiftning som inte är redovisningslagstiftning de kommande åren.
4. Hur påverkar det att revisorn nu skall granska hållbarhetsrapporten enligt den nya lagen?
Revisorn går upp ett steg på trappan till det som kallas för översiktlig granskning. I praktiken så innebär det att revisorn nu skall bestyrka den information som lämnas i rapporten. Tidigare så hade revisorn enbart ett ansvar att uttala sig om att rapporten finns och att den är offentliggjord. Det här är en väsentlig skillnad och det är inte bara en rapport faktiskt utan två stycken för alla som rapporterar enligt nya lagen skall även följa EU: s taxonomidirektiv. Vidare så skall revisorn säkerställa att den elektroniska taggningen av information är korrekt och har skickats in till Esefs databas. Det är helt enkelt en helt annan arbetsinsats som skall göras av revisorn och det av en helt ny rapportform, det blir helt enkelt betydligt mer omfattande.