Hantering av fordran i euro i bolag med redovisningsvaluta i euro 

I ett nyligen avgjort förhandsbesked från Skatterättsnämnden prövades fyra olika alternativ för att hantera latenta valutakursvinster på en fordran i euro. I samtliga fall kom nämnden fram till att beskattning utlöses.

 

Bakgrund och omständigheter 

X AB är moderbolag till Y AB och båda bolagen har euro som redovisningsvaluta. X AB har en fordran på Y AB i euro med en löptid på tio år. Eftersom kapitalvinstberäkning ska göras i svenska kronor vid avyttring av fordran, har X AB en latent valutakursvinst. För Y AB innebär detta att de inte får göra avdrag för valutakursförlusten på motsvarande skuld, då valutakursförändringar på skulder inte får dras av enligt gällande regler. 
Bolagen överväger fyra olika sätt att hantera denna valutakursvinst.

 

Förlängning av fordrans löptid 

Det första alternativet är att förlänga löptiden för fordran från tio till tjugo år. Skatterättsnämnden fick avgöra om en sådan förändring innebär att fordran ska anses avyttrad. Enligt praxis innebär en väsentlig förändring av villkoren att värdepappret anses avyttrat. I det här fallet anser nämnden att förlängningen är en sådan väsentlig förändring att fordran ska anses avyttrad, vilket i sin tur utlöser beskattning.

 

Överlåtelse av fordran till underpris 

I det andra alternativet överväger X AB att överlåta sin fordran på Y AB till Y AB själv för ett underpris och ta emot en revers i svenska kronor. Eftersom ett bolag inte kan ha en fordran eller skuld till sig själv, skulle fordran upphöra att existera när den överlåts. 
Skatterättsnämnden bedömde dock att en överlåtelse till underpris utlöser uttagsbeskattning om det s.k. skattskyldighetsvillkoret inte är uppfyllt. Villkoret syftar till att säkerställa att den som förvärvar tillgången faktiskt beskattas när tillgången avyttras. I detta fall skulle Y AB inte kunna beskattas för valutakursvinsten eftersom fordran upphör att existera vid överlåtelsen. Därför kan skattskyldighetsvillkoret inte anses uppfyllt och överlåtelsen medför därmed beskattning.

 

Överlåtelse till dotterbolag och fusion 

Det tredje alternativet innebär att Y AB förvärvar ett nybildat aktiebolag (NYAB) med euro som redovisningsvaluta. Därefter överlåter X AB sin fordran på Y AB till NYAB för underpris och tar emot en revers i svenska kronor. NYAB fusioneras sedan med Y AB, vilket innebär att fordran och skulden hamnar i samma bolag och därmed slutar att existera.

Skatterättsnämnden bedömde att själva överlåtelsen till underpris och den efterföljande fusionen inte omedelbart utlöser beskattning. Dock ansåg nämnden att skatteflyktslagen var tillämplig på detta förfarande, eftersom det skulle leda till att den latenta valutakursvinsten inte beskattas. Eftersom syftet med kapitalvinstbeskattning är att värdeökningar på kapitaltillgångar ska beskattas när de avyttras, innebär detta att skatteflyktslagen tillämpas och att X AB ändå ska uttagsbeskattas vid överlåtelsen.

 

Byte av redovisningsvaluta 

Det fjärde alternativet är att bolagen byter redovisningsvaluta från euro till svenska kronor. Fråga är vad som händer när bolagen byter redovisningsvaluta från euro till svenska kronor utifrån en särskild bestämmelse i omräkningslagen (14§). Ska valutakursresultatet då tas upp eller dras av vid inkomstbeskattningen? För det fall valutakursresultatet ska tas upp till beskattning innebär det att X AB ska ta upp valutakursvinsten till beskattning och att Y AB ska dra av en motsvarande valutakursförlust på skulden det år som bytet av redovisningsvaluta sker.

Nämnden kommer fram till att bestämmelsen i omräkningslagen inte innebär att bytet av redovisningsvaluta medför att valutakursresultatet ska tas upp till beskattning, utan den reglerar endast hur de ingående balanserna efter bytet av redovisningsvaluta ska beräknas. Detta innebär i sin tur att vinst på fordran inte kommer att kunna mötas av en förlust på skulden.

  

BDO kommenterar: Skattemässiga konsekvenser för bolag med euro som redovisningsvaluta 

Under de senaste tio åren har kursen mellan euro och svenska kronor ökat med cirka 24 %. Det är därför inte ovanligt att bolag har stora latenta valutakursvinster på fordringar i euro. Det som kan verka märkligt är att bolag som både har euro som redovisningsvaluta och har fordringar i euro ändå har latenta valutakursvinster.

En av anledningarna till att bolag väljer euro som redovisningsvaluta är just för att undvika valutakursexponering. Bolagen förväntade sig inte att beskattas för valutakursvinster på fordringar i euro, då dessa fordringar är baserade på svenska kronors värde vid anskaffningstidpunkten. De räknade heller inte med att motsvarande valutakursförlust på skulder i euro inte skulle vara avdragsgill.

Skatterättsnämnden har nu prövat fyra olika sätt att hantera de latenta valutakursvinsterna och i samtliga fall kommer man fram till att beskattning inte går att undvika. Dock är nämnden oense på första frågan om förlängning av löptiden kan anses utgöra en väsentlig förändring. Vad skulle hänt om fordran förlängdes med exempelvis tre till fem år, hade det då varit en väsentlig förändring? Kanske bolagen kan flytta fram löptiden några år, hoppas på att den svenska kronan stärks under denna tid och på det sättet begränsa valutakursvinsten.

Förhandsbeskedet är överklagat och vi ser fram emot prövningen i Högsta förvaltningsdomstolen.