3:12 utredningens förslag
I maj 2022 beslutade regeringen att utreda de så kallade 3:12-reglerna i syfte att undersöka hur reglerna kan förenklas och förbättras. Det övergripande målet var att hitta en balans i regelverket som dels främjar entreprenörskap och tillväxt, dels skapar enkla och enhetliga regler och dels bibehåller fåmansföretagsreglernas syfte att motverka inkomstomvandling. Den 3 juni 2024 presenterades slutligen utredningens förslag.Utredningens övergripande förslag
I utredningen presenteras det förslag på förändrade beräkningsregler för gränsbelopp likväl förslag på förenklade kvalifikationsregler kring vilka som ska kvalificera för olika delar av regelverket.
Föreslagna förändringar i beräkningsregler
- Dagens förenklingsregel respektive huvudregel för beräkning av gränsbeloppet föreslås att ersättas med en gemensam regel där beräkningen i stället ska göras med hjälp av ett grundbelopp. Grundbeloppet föreslås att uppgå till fyra inkomstbasbelopp per företag. Fördelningen ska ske i proportion till ägd andel. För delägare som äger andelar i mer än ett företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp.
- Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav för att få räkna på löneunderlag (4 procentsspärren) föreslås att slopas och ersättas med ett avdrag om åtta inkomstbasbelopp vid beräkningen av löneunderlag. Det nuvarande taket där det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger den egna lönen kvarstår.
- Utredningen föreslår fortsättningsvis att det ska finnas en möjlighet att tillgodogöra sig en andel av omkostnadsbeloppet till sitt gränsbelopp som uppräknas varje år, men endast till den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor. Räntan beräknas som tidigare utifrån statslåneräntan ökad med nio procentenheter.
- Dagens möjlighet till uppräkning av sparat utdelningsutrymme föreslås att tas bort.
- De nuvarande två olika takbeloppen för tjänstebeskattning för utdelning och kapitalvinst ersätts med ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp för både utdelningar och kapitalvinster. För utdelningar förlängs den tid under vilken takbeloppet ska beräknas från endast beskattningsåret till beskattningsåret och de två föregående åren. För kapitalvinster förkortas tiden från beskattningsåret och de fem föregående åren till samma period som föreslås gälla för utdelningar.
- Utredningen föreslår att dagens karenstidsgränser genomgående sänks med ett år, från fem till fyra. Sänkningen får bland annat en betydelse vid bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget.
- Utredningen föreslår även att den nuvarande definitionen av dotterföretag vid beräkning av löneutrymme byts ut och i stället definieras enligt den civilrättsliga definitionen.
Föreslagna förändringar i kvalifikationsregler
- Dagens närstående begrepp blir snävare där det föreslås att syskonkretsen (inklusive syskons make och barn) inte längre räknas som närstående.
- Utredningen föreslår att det sker en kodifiering av utomståenderegeln, där det av lagtexten tydligt ska framgå det krävs ett utomstående ägande om just 30 procent.
- Ett nytt krav på att fåmansföretag vid utgången av varje år ska lämna kontrolluppgifter för fysiska personer och dödsbon föreslås att införas. Kontrolluppgifter ska lämnas avseende ägarandel i företaget och förändringar av andelsinnehavet under beskattningsåret. Förslaget syftar till att stärka digitaliseringen och automatiseringen inom området.
Sammanfattande kommentarer
Utredningens förslag verkar vid en första analys innehålla förslag som kan leda till att 3:12 regelverket förenklas och tydliggörs genom gemensamma beräkningsregler och kodifiering av utomståenderegeln. I relation till de entreprenörer som föreslaget berör innehåller förslaget delar som är till fördel för vissa men som även är till nackdel för andra.Att minimininivån för gränsbelopp höjs och att den s.k. fyraprocentspärren föreslås att tas bort medför att samtliga delägare har möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Detta kan stärka incitamenten för b.la. personaloptioner och bidra till bibehållandet av nyckelpersoner i företaget. Det finns å andra sidan även delägare med mindre löneunderlag som kan missgynnas av det nya löneavdraget om åtta inkomstbasbelopp. Vidare faller möjligheten att nyttja syskons löneuttag i och med förslaget om ett snävare närståendebegrepp, vilket kan leda till att vissa ägare kan behöva fundera om de behöver strukturera om sitt ägande.
Den föreslagna förändringen av närståendedefinitionen har som nämnt betydelse för bedömningen av vad som anses vara kvalificerade andelar i ett fåmansföretag, vid bedömningen om en närståendes verksamhet kan påverka om man har kvalificerade andelar eller vid bedömning av om beskattning upp till takbeloppet uppkommer.