Budgetpropositionen 2025 - vad innehåller den och vilka skattekonsekvenser har vi att vänta?

Den 19 september 2024 överlämnades regeringens budgetproposition för 2025 till Riksdagen. Enligt regeringen är budgeten satt utifrån att stärka hushållens köpkraft, stödja företag, stimulera en hållbar ekonomisk utveckling samt för att skapa ett tryggare Sverige. På skattesidan har fokus i år särskilt legat på att lindra effekterna av inflationen och öka drivkrafterna för arbete, samtidigt som flera viktiga ändringar inom grön teknik och energiskatter träder fram. För både privatpersoner och företag innebär dessa förslag potentiella lättnader och nya möjligheter, men det finns också förändringar som kan kräva anpassningar.

I den här artikeln lyfter BDO:s skatterådgivare framför allt de delar av budgeten som påverkar skatterna för företagare och fysiska personer.

 

Skatt på tjänsteinkomster

Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt marginalskatt

Regeringen föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget. Detta innebär att personer med en arbetsinkomst över cirka 190 500 kronor per år får en högre skattereduktion, vilket syftar till att öka viljan att arbeta. Samtidigt slopas avtrappningen av jobbskatteavdraget för högre inkomstnivåer, vilket kommer att minska marginalskatterna från 55% till 52% och därmed öka incitamenten för höginkomsttagare att jobba över, fortsätta arbeta och utbilda sig.

Förslaget omfattar även att det förhöjda grundavdraget för äldre höjs, vilket ytterligare bidrar till att förbättra deras ekonomiska situation. Åtgärden syftar till att ge pensionärer en motsvarande skattemässig lättnad som arbetsinkomsttagare får genom det förstärkta jobbskatteavdraget.

För de som jobbar innebär förslaget i genomsnitt en sänkt årlig skatt på 2 600 kronor per år och för de som får lägre skatt till följd av förslaget om förstärkt förhöjt grundavdrag blir den genomsnittliga sänkningen 1 450 kronor per år. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025.  

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till arbetet

Beloppsgränsen över vilken utgift för inställelseresor och för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av bör höjas från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2026. 

Bättre möjligheter för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens

För att skapa större möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens finns ett förslag med i budgeten om ökade skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner. Tidigare har kravet på månadslön för denna skattelättnad varit två gånger prisbasbeloppet, men nu sänks det till en och en halv gånger prisbasbeloppet.

Ändringen innebär att expertskatten sänks från en månadslön på 114 600 kronor för 2024 till 88 200 kronor för 2025. Sänkningen innebär att fler internationella specialister kan omfattas av expertskatten, vilket är en betydelsefull åtgärd för företag som vill attrahera nyckelkompetens från utlandet. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

Nytt Öresundsavtal

Ett nytt Öresundsavtal har undertecknats för att modernisera och förtydliga skattereglerna mellan Sverige och Danmark för de som bor och arbetar över gränsen. Det nya avtalet förenklar beskattningsprocesserna och bidrar till en mer smidig arbetsmarknad i regionen. Avtalet föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

 

Skatt på kapitalinkomster

Skattefri grundnivå för sparande på ISK och kapitalförsäkringar

För att uppmuntra hushållens sparande föreslår regeringen att införa en skattefri grundnivå på sparande på investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkringar och PEPP-produkter (Pan-European Personal Pension Product). Detta förslag innebär att sparande upp till 150 000 kronor kommer att vara skattefritt under 2025, med en höjning till 300 000 kronor 2026.

För många sparare innebär detta en möjlighet att få avkastning på sitt kapital utan att behöva betala skatt, vilket kan vara ett kraftfullt incitament för långsiktigt sparande. Reformen syftar också till att minska hushållens beroende av konsumtionslån och öka deras ekonomiska motståndskraft samtidigt som de placerade pengarna kan ge företag möjlighet att utvecklas och växa.  Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 samt höjning 1 januari 2026.

Avtrappning av ränteavdrag utan säkerhet

Hushållens skuldsättning har ökat de senaste åren. All skuldsättning är inte dålig, men det är problematiskt när människor hamnar i överskuldsättning. En förklaring till överskuldsättningen är att lån utan säkerhet har ökat. Regeringen föreslår därför att ränta bara ska få dras av för lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. Ränta ska dras av på lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank.

Ränta ska också dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. Rätten till avdrag för ränteutgifter ska trappas av på två år. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

 

Företagsskatter

Sänkt skatt på jordbruksdiesel

För att stärka den svenska livsmedelsproduktionen och stötta jordbruket föreslår regeringen att den tillfälliga nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel ska förlängas under hela 2025 - en viktig åtgärd för att säkerställa att svenska jordbrukare kan konkurrera internationellt och för att främja hållbar tillväxt inom jord- och skogsbruk. Skattenedsättningen bidrar också till att hålla nere kostnaderna för branschen, vilket är viktigt för att säkerställa Sveriges långsiktiga försörjningsförmåga.  

Förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott

Regeringen föreslår att reglerna om avdrag för tidigare års underskott förbättras och förenklas -  särskilt vid ägarförändringar. Förslaget innebär förbättringar avseende reglerna om avdrag för tidigare års underskott där bland annat den så kallade beloppsspärren föreslås höjas från 200 procent till 300 procent av utgiften för förvärvet, vilket innebär att fler företag kan dra av större delar av sina underskott efter en ägarförändring. Detta minskar risken för att företag begränsas vid ägarförändringar och främjar långsiktiga investeringar.

Förslaget innehåller också förenklade regler då flera personer i samverkan successivt förvärvar ett underskottsföretag, den så kallade flockregeln. Den tidsperioden som ska beaktas vid successiva förvärv sänks från fem till tre år. Tidigare gick dessutom gränsen för hur stor andel av rösterna varje person skulle ha förvärvat i underskottsföretaget vid fem procent, denna gräns föreslås nu höjas till 20 procent. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Höjda beloppsgränser för enskilda näringsidkare

Beloppsgränserna som gäller skyldighet att ta upp värde på lagertillgångar och möjlighet till direkt avskrivning av kvarvarande avskrivningsunderlag för anläggningstillgångar för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut höjs från 5 000 kronor till ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor för 2024). Höjningen gör det enklare för enskilda näringsidkare och sänker deras administrativa börda.

Regeringen föreslår även att ändra den negativa räntefördelningen. Negativa räntefördelning ska inte göras om det negativa kapitalunderlaget är högst 500 000 kronor. Positiv räntefördelning får alltid göras, oberoende av storleken på kapitalunderlaget. Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2025.  

Sänkt alkoholskatt för småbryggerier

För att stödja småföretagare inom dryckesindustrin föreslås att alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier ska sänkas. Skattenedsättningen kommer att vara beroende av bryggeriets storlek, med upp till 50 procents nedsättning för de minsta producenterna. Denna åtgärd är en del av regeringens satsning på att stärka småföretagandet och främja lokal produktion. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2025.  

Förändringar inom F-skatt

Nya regler föreslås för F-skatt som syftar till att förenkla för egenföretagare och minska den administrativa bördan. Reglerna blir mer flexibla och anpassade för att underlätta entreprenörskap och småföretagande samt förhindra skatteflykt och skattefusk. Förslaget innefattar bland annat en utvidgad prövning för såväl godkännande som återkallelse av F-skatt när sökanden är ett fåmansföretag.

 

Socialavgifter

Utvidgning av Växa-stödet

För att fortsätta stödja småföretagandet i Sverige föreslås en utvidgning av det så kallade Växa-stödet. Detta stöd innebär att företag som anställer sin första medarbetare kan få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nu föreslås att stödet ska omfatta upp till två anställda, samtidigt som den maximala ersättningen som omfattas av nedsättningen höjs från 25 000 till 35 000 kronor. För småföretagare innebär detta en ekonomisk lättnad och kan leda till ökad anställning inom sektorn. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025.  

Bättre möjligheter för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens

Förslaget har beskrivits ovan under skatt på kapitalinkomster. Förslaget kommer även att påverka arbetsgivaravgifterna positivt för de företag som har experter anställda som omfattas av reglerna om skattelättnaden för experter.

 

Nya skatteregler för grön teknik

Slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Den starka tillväxten i solcellsinstallationer i Sverige har fått regeringen att justera stödet för förnybar elproduktion. Från och med 2026 kommer skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el att avskaffas. Tidigare har småskaliga producenter, exempelvis hushåll med solceller, kunnat få skattereduktion för egen produktion av el. Nu bedöms marknaden vara tillräckligt stark för att stå på egna ben utan statligt stöd. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller och underlättande av förskottsbetalning

Subventionsgraden vid skattereduktion för installation av solceller sänks för att efterfrågan på solceller ökat markant, och målet är att solkraft i högre grad ska bli marknadsdriven utan statligt stöd. Subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent, vilket är den subventionsgrad som gällde innan 2023. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2025.  

För att förenkla processen vid installation av grön teknik föreslår regeringen att utförare ska kunna begära utbetalning från Skatteverket efter att installationen är färdigställd och slutbetalad. Detta ska minska problem som uppstått vid förskottsbetalningar, särskilt vid årsskiften. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

 

Övriga skatter

Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

Från och med 2026 föreslås fastighetsskatten för vindkraftverk att höjas från 0,2 procent till 0,5 procent av taxeringsvärdet, vilket innebär samma skattesats som för övriga elproduktionsenheter. Syftet med denna åtgärd är att skapa större incitament för kommuner att godkänna nya vindkraftsprojekt, då skatteintäkterna från dessa anläggningar kommer att öka. Detta förväntas bidra till en fortsatt utbyggnad av förnybar energi i Sverige. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2026.  

Slopad stämpelskatt för sjöfart

En fungerande sjöfart är avgörande för svensk utrikeshandel och varuförsörjning. För att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft föreslår regeringen slopad stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp. Skatten kan för ett enskilt rederi uppgå till betydande belopp eftersom fartygsinvesteringar ofta är kostsamma och kan uppgå till miljardbelopp. Svenska rederier har i flera fall valt att registrera skepp i andra länder på grund av att det där inte finns någon motsvarande stämpelskatt. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2025.  

Slopad förhöjd fordonskatt för husbilar

De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxidutsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låga eller inga utsläpp begränsat i dagsläget, vilket kan göra det svårt för konsumenter att anpassa sitt val av husbil till en mer klimatvänlig bil. Regeringen föreslår därför att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten. Förslaget föreslås träda i kraft 1 februari 2025.  

Avskaffad flygskatt

En av de mer kontroversiella åtgärderna i budgeten är avskaffandet av flygskatten. Denna förändring syftar till att stärka flygsektorn och förbättra tillgängligheten för resenärer över hela landet. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.  

Sänkta drivmedelsskatter och höjd reduktionsplikt

En betydande åtgärd är sänkningen av skatten på fossila drivmedel, inklusive bensin och diesel. Detta är en reaktion på de höga energipriserna och syftar till att lindra de ekonomiska påfrestningarna för hushåll och företag, särskilt på landsbygden. Regeringen föreslår att sänka skatten på bensin och diesel i tre steg, med en första sänkning den 1 januari 2025. Samtidigt som skatten sänks kommer reduktionsplikten att höjas, vilket innebär att det blir krav på att en högre andel förnybara drivmedel används i transportsektorn. För att balansera denna höjning och undvika en kraftig ökning av drivmedelspriserna införs justeringar som tillåter drivmedelsleverantörer att inkludera el från publika ladd stationer i reduktionsplikten. Dessa åtgärder syftar både till att uppfylla Sveriges klimatmål och samtidigt minska den ekonomiska bördan för hushåll och företag som är beroende av transport. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2025.

 

BDO:s skatterådgivare kommenterar

Budgeten innehöll inga större överraskningar. Fokus i budgeten ligger på skattesänkningar som ska leda till att hushållen får mer pengar över och en förhoppning att detta ska leda till att öka köpkraften hos konsumenterna och på så sätt få fart på ekonomin i den lågkonjunktur vi befinner oss i. De som är de stora vinnarna i budgeten är de som arbetar och framför allt höginkomsttagarna.
 
Då vi fortfarande är inne i en lågkonjunktur och många företag har det fortsatt tufft ser vi positivt på att se över förenklingsregler för företagen och att det ges mer resurser till bland annat Skatteverket och Bolagsverket för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.  Vi ser även positivt på förenklade och mer förmånliga underskottregler för företag. Vi ser även positivt på förslaget om expertskatten och att fler kommer att kunna omfattas av skattelättnaderna, vilket förhoppningsvis gör det lättare för våra svenska företag att attrahera utländska experter.

För privatpersoner som ägare anläggningar för förnybar energi kommer förslagen i budgeten att leda till mindre skattefördelar framåt, vilket vi även tror kommer att påverka de som installerar och säljer anläggningar för förnybar energi. Även innehavare av vindkraftverk kommer att se ökade kostnader när fastighetsskatten höjs.