CSRD och nya hållbarhetskrav – svar på de viktigaste frågorna

EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD) innebär ett nytt förhållningssätt för de bolag som omfattas. Dessa klassificeras i fyra grupper från Våg 1 till Våg 4. EU har nyligen (som en del av Omnibus-förslaget) beslutat att skjuta upp rapporteringen enligt det så kallde stop the clock-förslaget för våg 2 och 3. Man har också beslutat att omarbeta CSRD till omfattning och innehåll - vem som ska rapportera och hur rapportering ska ske. Det är ännu oklart hur lång tid denna omarbetning kommer ta och vad den kommer innebära, men det är rimligt att förvänta sig att förenklingar kommer ske.

 

• Våg 1: Företag av allmänt intresse (bolag noterade på reglerad marknad med fler än 500 anställda)

• Våg 2: Stora företag som uppfyller minst två av nedan kriterier de två senaste räkenskapsåren

  • > 250 anställda

  • > 280 Mkr i balansomslutning

  • > 550 Mkr i nettoomsättning

• Våg 3: Små och medelstora noterade företag som uppfyller minst två av nedan kriterier de två senaste räkenskapsåren:

  • > 10 anställda

  • > 5 Mkr i balansomslutning

  • > 10 Mkr i nettoomsättning

• Våg 4: Stora dotterbolag vars moderbolag har säte utanför EES (tredjeland) och har en nettoomsättning inom EES som överstiger 1,7 Mdr kronor.

Vad är då viktigt att tänka på inför det första redovisningsåret? Hur påverkas leverantörer och revisorer? Här får du korta och tydliga svar på de viktigaste frågorna kring CSRD och den nya lagstiftningen.

 

1. Vad är viktigt att tänka på när man ger sig in i och påbörjar sitt första rapporteringsår enligt CSRD?

Grundläggande är att man förstår att den här rapporteringen som nu skall göras inte liknar någon annan tidigare form för hållbarhetsrapportering. Tidigare former har varit mycket mer fria i disposition och formkrav på innehåll. Rådet är därför att inte försöka arbeta om tidigare rapportering och ”uppdatera” den utan börja på ny kula. Självklart så använder man all relevant information som finns sedan tidigare men förpackar den enligt nytt format. Formatet styrs av ESRS som skall följas av alla företag som skall upprätta hållbarhetsrapport enligt uppdateringen av svensk lag.

Det är också viktigt att i god tid skaffa sig bra dataunderlag så att det är möjligt att rapportera. Första steget i detta är att inte spara in på krutet när man gör sin DMA (dubbel väsentlighetsbedömning), det är i den analysen som man reder ut vilka datapunkter som skall redovisas i rapporten. Det finns alltså tid att spara genom att skopa ut icke väsentliga områden. Nästa steg är att strukturera datainsamlingen. Datainsamlingen pågår under hela året, det är också nytt för de flesta.

 

2. Vad blir egentligen konsekvensen av att våg 1-företag måste rapportera från och med 2025?

En konsekvens blir att fler företag som är i det första redovisande ledet kommer att behöva mer information från sina leverantörer. Det i sin tur gör att även mindre företag, alltså sådana som inte behöver presentera en hållbarhetsrapport enligt uppdateringen av svensk lag, behöver kunna svara på frågor från sina kunder. Detta gäller oavsett Omnibus-förslaget, då kraven kommer från intressenterna och inte bara från lagstiftaren. Det kommer med stor sannolikhet bli vanligare att övriga intressentgrupper, alltså inte bara kunder, ställer frågor till mindre företag. Det kan vara ägare, kreditgivare och finansiärer till exempel, som behöver uppgifterna för sin egen rapportering eller för att kunna fatta ett beslut om kreditgivning eller dylikt. Som stöd för de företagen som kommer att behöva lämna information till andra företag finns till exempel VSME-standarden att använda.

 

VSME

• Frivillig rapporteringsstandard som baseras på ESRS, är förenklad och mindre omfattande

• Passar små och medelstora företag som vill upprätta en frivillig hållbarhetsrapport för att förenkla kommunikation av sin hållbarhetsinformation till viktiga intressentgrupper

• Två moduler: Basic med 9 stycken nyckeltal och Comprehensive med ytterligare 7 stycken nyckeltal

• Ingen väsentlighetsanalys görs
  
   

3. Är bilden klar nu av vad som kommer att gälla i framtiden gällande hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering?

Bilden är i vart fall mer klar än vad den har varit tidigare. Vi har en standard i Europa för rapportering (ESRS) och den skall följas enligt svensk lag av de företag som träffas. Hur omfattande och tydlig standarden kommer vara återstår att se efter de omarbetningar som kommer ske utifrån Omnibus-förslaget. När den väl finns så kommer även praxis utvecklas på mer eller mindre detaljerade områden. Detta sker vanligtvis på de områden där det finns utrymme för tolkning. Så är det alltid med nya redovisningsregler. Vi vet att det viktigaste området just nu, ur ett intressentperspektiv, är klimat och varför det är så vet ju alla vid det här laget. Områden som också är viktiga är mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och mutor och korruption. Viktiga områden som kan förväntas öka i väsentlighet inom en snar framtid är cirkulär affärsmodell och kontroll i värdekedjan. De påverkar företagets klimatprestation mycket och det är också ämnen som kan förväntas påverka företagen mest finansiellt via ny lagstiftning som inte är redovisningslagstiftning de kommande åren. Det är också tänkbart att biologisk mångfald och vattenkopplade frågor kommer upp som framtida mer viktiga område på något längre sikt.

 

4. Hur påverkar det att revisorn nu skall granska hållbarhetsrapporten enligt den nya lagen?

Revisorn går upp ett steg på trappan till det som kallas för översiktlig granskning. I praktiken så innebär det att revisorn nu skall bestyrka den information som lämnas i rapporten. Tidigare så hade revisorn enbart ett ansvar att uttala sig om att rapporten finns och att den är offentliggjord. Det här är en väsentlig skillnad mot tidigare. Dessutom är det två rapporter som ska granskas, då rapporteringen enligt EU:s gröna taxonomiförordning ingår i hållbarhetsrapporten och också ska granskas. Vidare så skall revisorn säkerställa att den elektroniska taggningen av information är korrekt och har skickats in till Esefs databas. Det innebär en annan arbetsinsats för revisorn och en ny rapportform som är mer omfattande. Företaget har möjligheten att välja en annan revisor för hållbarhetsrapporten än den som är vald för att granska övriga delar av årsredovisningen, om så görs väljs denna särskilt in på bolagsstämman.

 

Vad är status för Omnibus-förslaget?

EU-kommissionen presenterade den 26 februari 2025 det så kallade Omnibus-förslaget, som bland annat handlar om förändringar av omfattning och innehåll i CSRD, ESRS och EU:s gröna taxonomiförordning. Förändringarna kommer få effekt både på innehållet i de hållbarhetsrapporter som ska presenteras, men även påverka vilka bolag som ska rapportera enligt lag. Genom förslaget hoppas EU att rapporteringskraven ska bli enklare att genomföra, vara mer proportionerliga och samtidigt behålla fokus på hållbarhetsrelaterade frågor. Förslaget är uppdelat i två delar:

1. förändringar i befintliga direktiv och rapporteringsstandard samt
2. uppskjutande av rapporteringstidpunkten (stop the clock)

Den 26 mars röstade Ministerrådet ja till förslaget om stop the clock och den 3 april gjorde även EU-parlamentet det. Ministerrådet ska därefter formellt godkänna förslaget och förslaget ska implementeras i svensk lag efter det att det har publicerats i EU:s officiella tidning. Därefter vet vi mer om hur det kommer påverka bolag i Sverige.

• Här sammanfattar vi de viktigaste förslagen till förändringar i CSRD och EU:s taxonomi: EU föreslår ändringar i hållbarhetsdirektivet – så påverkas företagen av omnibusförslaget