HFD slår fast att avdragsrätt för ingående moms i blandad verksamhet alltid kan beräknas efter omsättning

Bakgrunden till domen

Domen avser ett bolag som bedrev så kallad blandad verksamhet, med en momspliktig verksamhet i form av försäljning och leasing av bilar, och en icke momspliktig verksamhet i form av försäkring- och finansieringsverksamhet. Bolaget ansåg att andelen avdragsgill ingående moms hänförlig till kostnader som var gemensamma för bolagets verksamheter skulle beräknas med utgångspunkt i omsättningen för de olika verksamheterna. Detta mot bakgrund av att den omsättningsbaserade fördelningsmetoden utgör huvudregel enligt EU:s mervärdesskattedirektiv, samt att bolaget ansåg att Sverige inte har införlivat någon av de fördelningsmetoder EU genom direktivet angett som frivilliga för medlemsstaterna att införa.

Skatteverket ansåg å sin sida att andelen avdragsgill moms skulle beräknas med en sektoriserad fördelningsmetod, som baserades på varje sektors andel av det totala antalet ingångna avtal och finansierat belopp. Skatteverket menade att en sådan metod på ett mer exakt sätt återspeglade resursförbrukningen i bolagets verksamheter samt att de svenska bestämmelserna är förenliga med mervärdesskattedirektivet. Skatteverkets fördelningsmetod vann framgång i både förvaltningsrätten och kammarrätten.

 

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

HFD ger nu bolaget rätt att tillämpa en omsättningsbaserad fördelningsmetod. Detta med anledning av att Sverige inte kan anses ha införlivat mervärdesskattedirektivets artiklar om avdragsrätt vid blandad verksamhet på ett tillräckligt tydligt, precist och klart sätt, varken avseende huvudregeln om en omsättningsbaserad beräkningsmetod, eller av någon av de frivilliga undantagsbestämmelser som medlemsstaterna har rätt att införa för vissa transaktioner.

Enligt svenska momslagen ska avdragsgill ingående moms vid inköp till blandad verksamhet medges för den del av inköpet som gjorts för momspliktig verksamhet. Om denna del inte går att fastställa, ska en fördelning göras enligt skälig grund. Det framgår således inte av svensk lagstiftning att en omsättningsbaserad fördelningsmetod ska användas som huvudregel, och inte heller för vilka transaktioner en annan metod får eller ska användas. HFD menar således att Sverige genom denna regel inte har införlivat mervärdesskattedirektivet på ett korrekt sätt och den skattskyldige kan i stället, med hänvisning till EU-rättens princip om direkt effekt, stödja sig direkt på mervärdesskattedirektivets bestämmelser vid beräkning av avdragsgill ingående moms. HFD slår således fast att en skattskyldige alltid har möjlighet att använda den omsättningsbaserade metoden i mervärdesskattedirektivet för att beräkna andelen avdragsgill ingående moms, om så önskas. I sammanhanget kan nämnas att staten inte kan åberopa direkt effekt av en direktivbestämmelse till nackdel för en skattskyldig.

 

Våra experter kommenterar

Enligt BDO en mycket efterlängtad och klargörande dom avseende hanteringen av ingående moms på gemensamma kostnader i blandad verksamhet.

HFD slår i domen fast att mervärdesskattedirektivets bestämmelser om beräkning av avdragsgill andel vid blandad verksamhet inte införlivats i momslagen på ett korrekt sätt. Målet avser perioder som omfattas av den gamla momslagen, men bör även vara tillämplig på motsvarande bestämmelse i den nya momslagen som trädde i kraft den 1 juli 2023. Detta eftersom bestämmelsen i den nya momslagen är utformad på samma sätt.

Avgörandet innebär, som anges ovan, att en skattskyldig alltid kan bestämma den avdragsgilla andelen av ingående moms utifrån omsättningen som fördelningsgrund genom att åberopa direkt effekt av mervärdesskattedirektivets bestämmelser. Om en skattskyldig önskar bör dock en skattskyldig även fortsättningsvis kunna bestämma den avdragsgilla andelen utifrån en annan fördelningsgrund genom tillämpning av momslagens bestämmelse.

För företag som utifrån den bedrivna verksamheten tillämpat en annan fördelningsgrund enligt Skatteverkets riktlinjer, eller som Skatteverket nekat användning av omsättningen som fördelningsgrund, innebär domen således en möjlighet att beräkna avdragsgill andel utifrån omsättningen som fördelningsgrund. 

Mot bakgrund av domen finns det enligt oss all anledning att se över era fördelningsgrunder både för framtida användning, och för att eventuellt begära omprövning av tidigare gjorda avdrag, vilket kan göras 6 år tillbaka.

Din skattefråga är unik och därför är den skatterådgivning du får från oss också unik. Tveka inte att höra av dig till oss om du vill ha hjälp eller har frågor.