HFD tydliggör principerna om berättigade förväntningar och rättssäkerhet vid bedömning av avdragsrätt för ingående moms

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 28 maj 2024 dom i två mål om betydelsen av principerna om berättigade förväntningar och rättssäkerhet vid bedömningen av avdragsrätten för ingående moms. HFD fann att principerna inte har utgjort ett hinder mot att neka ett bolag, som registrerats för mervärdesskatt, avdrag för ingående moms då registreringen baserats på en felaktig uppfattning om rättsläget eller på förutsättningar som inte infriats av bolaget.

Bakgrund

Mål 2192-23 (I) rörde ett bolag som registrerats till mervärdesskatt för hästtävlingsverksamhet. Vid tidpunkten för registreringen var Skatteverket av uppfattningen att prispengar som en deltagare får och som beror på hur hästen placerar sig i ett lopp kunde ses som ersättning för tillhandahållande av tjänst. Sedan ny praxis tydliggjort att prispengar inte kan ses som en sådan ersättning, nekades bolaget avdrag för ingående moms på kostnader de haft i verksamheten. Frågan i målet var därför om bolaget, med stöd av principerna om berättigade förväntningar och rättssäkerhet, ändå kunde ha rätt till avdrag för ingående moms. Underrätterna dömde till bolagets fördel och tog stöd av rättsfallet HFD 2021 ref. 52. HFD betonade inledningsvis att nämnt rättsfall behandlade en annan situation än den nu aktuella. I det målet hade Skatteverket gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna som förelåg vid tidpunkten för momsregistreringen. I det aktuella målet var det i stället fråga om ett nytt rättsläge och där Skatteverket publicerat ett ställningstagande om att praxisändringen kan komma att påverka deras bedömning av ekonomisk verksamhet. Mot bakgrund härav konstaterade HFD att bolaget inte kunde förlita sig på att myndighetens bedömning av deras verksamhet skulle kvarstå sedan rättsläget ändrats.

I målet 6463–6465-22 (II) behandlades samma fråga av HFD, nämligen den om bolaget kunde förlita sig på principerna om berättigade förväntningar och rättssäkerhet vid bedömningen av avdragsrätten. Målet rörde ett bolag som vid momsregistreringen uppgett att de skulle bedriva läkemedelsverksamhet samt förvalta dotterbolag. Trots att tanken varit att tillhandahålla tjänster till dotterbolaget, vidarefakturerades inte tjänster som köptes in till dotterbolaget direkt. Bolaget ansågs därför inte ha bedrivit någon ekonomisk verksamhet under den aktuella perioden. Även i detta mål betonade domstolen att HFD 2021 ref. 52 inte var tillämpligt eftersom bolaget i det aktuella målet registrerats till mervärdesskatt för viss verksamhet, men inte bedrivit verksamhet i enlighet därmed. HFD konstaterade att registreringen baserade sig på förutsättningar som inte infriades. Momsregistreringen kunde därför inte i sig ha gett bolaget anledning att förvänta sig att Skatteverket vid en närmare granskning skulle anse att bolaget bedrev ekonomisk verksamhet. I såväl (I) som (II) bedömde HFD att principerna om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhet inte hindrade att bolag nekas avdrag för ingående moms. 

BDO:s skatterådgivare kommenterar

I förhållande till HFD:s tidigare praxis medför målen ett förtydligande kring betydelsen av principerna om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhet vid bedömningen av ett bolags avdragsrätt för ingående moms. I både (I) och (II) konstaterade HFD att tidigare praxis hanterar situationen då Skatteverket gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna vid tidpunkten för registrering till mervärdesskatt. I de aktuella situationerna föranleddes Skatteverkets beslut snarare av (I) ett ändrat rättsläge samt (II) förutsättningar som sökande uppgett men som inte infriats. I dessa situationer kunde bolaget inte förlita sig på de aktuella principerna.

HFD:s resonemang i mål (I) förtydligar det ansvar som en skattskyldig har att vara uppdaterad kring de regler som gäller för den verksamhet som bedrivs. Givet att rättsläget ändras och Skatteverket kommunicerat detta genom ett ställningstagande, har ett bolag inte fog att förvänta sig att myndighetens beslut kring den egna verksamheten kvarstår och ansvaret att säkerställa detta ligger på den skattskyldige när denne yrkar rätt till avdrag för ingående moms. Till följd av HFD:s dom i mål (II) kan vidare vikten av en korrekt registrering betonas och ett bolags ansvar för detta. När en ansökan om registrering skickas in är det viktigt att rätt förutsättningar anges för att avdragsrätt ska föreligga. Det är därmed viktigt att bolag redan vid registreringen till mervärdesskatt är noggranna med vilken typ av verksamhet som ska bedrivas och varför bolaget ska registreras. Detta kan göra genom att lämna in ett öppet yrkande tillsammans med ansökan i vilket verksamheten och transaktionsflödena beskrivs.

Mot bakgrund av att bolag behöver utveckla sin ansökan ser vi också att det finns ett behov av att Skatteverket ser över sina ansökningsblanketter för detta så att bolag kan utveckla denna del på ett enkelt och korrekt sätt, då förfarandet idag blir alldeles för generellt och leder till att uppföljningsfrågor måste ställas av verket innan registrering kan godkännas, vilket tar både tid och administration in anspråk.