För att öka tillförlitligheten och förtroendet för företags hållbarhetsinformation har EU-kommissionen presenterat ett förslag på ett nytt EU-direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).
EU har sett ett behov av att tydliggöra och skärpa kraven på företags hållbarhetsinformation för att öka jämförbarheten, tillförlitligheten och relevansen i information. Orsaken är att de nuvarande kraven inte har visat sig uppfylla olika intressenters informationsbehov på ett tillfredsställande sätt. Förslaget innehåller också krav på granskning av hållbarhetsinformationen.
Skillnader mellan befintliga och nya krav
Tidigare i vår antog EU-kommissionen ett förslag till direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som kompletterar det befintliga regelverket för rapportering av hållbarhetsinformation Non Financial Reporting Directive (NFRD).
Det nuvarande regelverket som gäller för hållbarhetsrapportering regleras i årsredovisningslagen via EU-direktivet för rapportering av icke-finansiell information (NFRD). Här kan du se vad som skiljer sig åt mellan de olika direktiven:
NFRD (befintliga krav) | CSRD (föreslagna krav) |
Stora företag och koncerner samt bolag av allmänt intresse med > 500 anställda (Sverige > 250 anställda) | Alla stora företag och koncerner samt bolag noterade på reglerad marknad inom EU (ej mikroföretag) |
Hållbarhetsrapport kan lämnas i förvaltningsberättelsen eller i separat rapport | Hållbarhetsrapport får endast lämnas i förvaltningsberättelsen |
Ingen revisorsgranskning | Översiktlig granskning av revisor eller annan oberoende granskare |
Hållbarhetsrapporten kan offentliggöras i valfritt format | Hållbarhetsrapporten ska lämnas i elektroniskt format |
Frivilligt att använda riktlinjer, ramverk eller standarder vid upprättande av hållbarhetsrapporten | Hållbarhetsrapporten ska upprättas enligt nya europeiska standarder (räkenskapsåret 2023) |
Vilka företag ska lämna hållbarhetsrapport?
Andelen svenska företag som enligt lag måste hållbarhetsrapportera kommer troligtvis inte att påverkas i så stor utsträckning, då svenska lagstiftare redan vid införandet av NFDR valde att sätta ett lägre gränsvärde för antal anställda än vad direktivet föreskriver (250 jämfört med 500). Det innebär att de flesta av de företag som enligt det nya direktivet nu tillkommer, sedan flera år redan upprättar hållbarhetsrapport enligt svensk lagstiftning. Onoterade små och medelstora företag kommer frivilligt att få tillämpa reglerna om krav på hållbarhetsrapportering ställs från till exempel banker, försäkringsbolag eller kunder.
I samband med det nya direktivet, kommer EU även ta fram gemensamma europeiska standarder för rapportering av hållbarhetsinformation. Enligt förslaget i direktivet kommer det vara tvingande att använda dessa standarder. EU är dock tydliga med att de kommer ta hänsyn till de befintliga riktlinjer och standarder som finns på marknaden idag, vilket indikerar att de inte vill att företag som sedan länge upprättar hållbarhetsrapport ska behöva göra alltför stora justeringar i hur de presenterar sin hållbarhetsinformation.
Hållbarhetsinformationen kommer att behöva granskas av revisor
Det kommer inte längre vara möjligt att presentera sin hållbarhetsinformation i en separat rapport, utan enligt förslaget ska hållbarhetsrapporten vara en del av förvaltningsberättelsen. Då informationen kommer ligga i förvaltningsberättelsen, kommer det även vara ett krav att informationen ska granskas av en revisor.
Utöver ovan nämnda skillnader mellan de båda direktiven, kommer CSDR enligt förslaget även närmre precisera kraven på information, bland annat kring styrning, styrelsens ansvar och immateriella tillgångar. Förslaget innebär också att det kommer ställas högre krav på hur företaget beskriver hur företagets verksamhet både påverkas och påverkar sin omvärld, så kallad dubbel materialitet. Det kommer alltså bli än viktigare att beskriva den värdekedja som företaget är en del av samt verksamhetens risker och effekter.
Det nya direktivet kan bli verklighet inom ett år
EU-direktivet är nu på remiss hos respektive medlemsland samt EU-parlamentet och man räknar med att det kommer ta cirka ett år innan man har kommit fram till ett slutligt och fastställt direktiv.
Har du funderingar kring ditt företags hållbarhetsrapportering och vad det här kan komma att innebära för ditt företag är du välkommen att kontakta vår expert Maria Loghmani.
Fantastiska medarbetare med engagemang och spetskompetens bär BDO
Olof Andersson, styrelseordförande i BDO och vd Malin Nilsson tittar tillbaka på det speciella år vi har bakom oss och imponeras av alla fantastiska medarbetares insatser. Läs hela intervjun här och ta del av vår senaste års- och hållbarhetsrapport.
Fördelarna med att hållbarhetsrapportera
– i tid
Månaderna efter årsskiftet innebär ofta fullt fokus på att färdigställa bokslutsarbetet för många företag. Men glöm inte bort den icke-finansiella informationen! För er som ska upprätta en hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2021 är våren en utmärkt tidpunkt att inleda arbetet med hållbarhetsrapporten.
Registrera dig för att få senaste nytt från BDO
Please fill out the following form to access the download.