Insikter inför kommande årsredovisning
Insikter inför kommande årsredovisning
Så här på höstens kant är det många noterade företag som är i gång med att se över sin årsredovisning och påbörjar arbetet med 2024 års årsredovisning.
Som ett led i det arbetet tycker vi att det kan vara lämpligt att läsa Nämndens för Svensk Redovisningstillsyns (Nämnden) årsrapport där Nämnden sammanfattar de iakttagelser och ställningstaganden man haft vid genomgångar av företagens finansiella rapporter. Den senast publicerade rapporten är årsrapporten 2023 som avser granskning av 2022 års årsredovisningar. Årsrapporten 2024 som avser 2023 års årsredovisningar har ännu inte publicerats.
Nämndens uppdrag
Nämnden för svensk redovisningstillsyn granskar svenska noterade bolags finansiella rapportering. Granskningen utförs på delegation från Finansinspektionen inom ramen för den svenska självregleringen på aktiemarknaden. Finansinspektionen har det yttersta ansvaret för tillsynen och befogenheter att ingripa vid överträdelser. Nämnden för svensk redovisningstillsyn ska verka för att börsbolagens rapportering håller en hög kvalitét och en god jämförbarhet både inom Sverige och Internationell.
Årsrapport 2023
Rapporten sammanfattar nämndens iakttagelser och de ställningstaganden man lämnat avseende konstaterade brister i bolagens finansiella information upprättad enligt IFRS® Accounting Standards (IFRS).
Nämnden har i sina beslut under år 2023 tagit ställning till 26 specifika frågeställningar kopplade till IFRS, fem frågeställningar kopplade till alternativa nyckeltal (APM) samt två om hållbarhetsredovisning (NFI).
Ställningstaganden IFRS
Värdering till verkligt värde (IFRS 13) |
8 |
Rörelsesegment (IFRS 8) |
5 |
Presentation av finansiella rapporter (IAS 1, 8) |
4 |
Redovisning av finansiella instrument (IAS 32, 39; IFRS 7, 9) |
2 |
Intäkter från avtal med kunder (IFRS 15) |
2 |
Koncernredovisning/Samarbetsarrangemang/upplysningar om andelar i andra företag/Intresseföretag och Joint Ventures (IFRS 10, 11, 12; IAS 27, 28) |
1 |
Nedskrivningar (IAS 36) |
1 |
Immateriella tillgångar (IAS 38) |
1 |
Rapport över kassaflöden (IAS 7) |
1 |
Övrigt | 1 |
Ställningstaganden APM
Avstämningar (APM Guidelines, p 26-32 samt Q&A 16) |
2 |
Presentation (APM Guidelines, p 21 samt Q&A 15) |
1 |
Prominens och angivande av alternativa nyckeltal (APM Guidelines, p 35 och 36 samt Q&A 9) |
1 |
Konsistens (APM Guidelines, p 41 till 45) | 1 |
Ställningstaganden NFI
Beskrivning av tillämpade policys, granskningsförfaranden avseende tillämpning av policys och resultatet av policyn. | 2 |
Källa: Årsrapport Redovisningstillsynen 2023, Nämnden för svensk redovisningstillsyn.
Brister i företagens finansiella rapportering
Här sammanfattar vi några av de mer vanligt förekommande bristerna i företagens finansiella rapportering som Nämnden lyfter i sin rapport.
Verkligt värde värdering – IFRS 13 – förvaltningsfastigheter i fokus
Nämnden har under året granskat flera bolag med väsentliga tillgångar som värderas till verkligt värde. Dessa avser främst två typer av tillgångar, dels finansiella tillgångar såsom aktier och andra värdepapper, dels förvaltningsfastigheter där bolagen redovisar sitt fastighetsinnehav till verkligt värde enligt IAS 40.
Nämnden har noterat att det förekommit brister i upplysningarna, framförallt avseende de tillgångar som värderas i nivå 3 i hierarkin för verkligtvärde, där värderingen är baserad på icke observerbara indata. Här saknas i flera fall detaljerade och kvantitativa upplysningar om viktiga indata och beskrivning av värderingstekniker som använts vid värderingen. Nämnden betonar att denna typ av information även behöver lämnas i not.
Vidare anser Nämnden att bolagen måste göra en relevant uppdelning av tillgångsposten i lämpliga klasser och presentera upplysningar per klass av tillgång. För fastighetsbolag innebär detta till exempel att fastigheter bör delas upp utifrån typ av fastighet, som kontor, bostäder, logistik, samhällsfastigheter och så vidare, liksom en uppdelning i geografiska regioner. För aktieinnehav bör posten delas upp i exempelvis noterade samt icke-noterade innehav med eventuellt ytterligare uppdelning i branscher och/eller geografier.
Nämnden nämner även vikten av att beskriva hur förändrade makroekonomiska och geopolitiska faktorer påverkat fastighetsvärderingarna och hur det har påverkat värderingsmetoder som tillämpats och om bolaget gjort någon justering i värderingsteknikerna. För fastighetsbolag saknar nämnden också i flera fall beskrivningar kring hur byggrätter har värderats.
Nämnden rekommenderar även att bolagen ser över upplysningarna om känsligheten i värderingarna och tillser att dessa även inkluderar både en förklarande beskrivning av hur känslig värderingen är för förändringar i icke observerbara indata och upplysningar om de samband som finns mellan olika indata som använts, samt huruvida dessa samband leder till att förändringen får en högre eller lägre effekt på det verkliga värdet.
Upplysningar om uppskattningar och bedömningar – IAS 1
Nämnden pekar på vikten av att hålla isär upplysningar om källor till osäkerheter i uppskattningar som ska lämnas enligt punkt 125 och andra upplysningar om uppskattningar och bedömningar (exempelvis sådana bedömningar företaget gör när det tillämpar företagets redovisningsprinciper) ). IAS 1 punkt 125 föreskriver en explicit upplysningsskyldighet att upplysa om förhållanden där det finns källor till osäkerheter i uppskattningar som innebär en betydande risk för väsentlig justering av redovisade värden under kommande räkenskapsår. Nämnden rekommenderar att företagen lämnar väsentliga upplysningar enligt punkt 125 i en separat not.
IFRS 8 – Segmentsredovisning – Upplysningar
Nämnden har i sin granskning bland annat noterat följande brister avseende tillämpning av IFRS 8:
- beskrivning av principerna för redovisningen av transaktioner mellan segment har inte presenterats
- väsentliga avstämningsposter mellan segmentens resultat och koncernens resultat är inte identifierade separat
- det saknas en tydlig avstämning av intäkterna per kategori (IFRS 15 punkt 114) mot bolagets rörelsesegment som gör det möjligt att förstå sambandet däremellan
ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal
Nämnden noterar ett antal förbättringsområden vad gäller information om alternativa nyckeltal. Man rekommenderar bolagen att se över följande:
- Hur de alternativa nyckeltalen används i tex VD-ord, inledande sammanfattning och beskrivningar av verksamheten i årsredovisningens övriga delar, så att de inte ges större betydelse än de nyckeltal som baseras direkt på IFRS-redovisningen, enligt kravet på prominens
- Att det finns definitioner av de nyckeltal som har använts och deras beståndsdelar, liksom använd beräkningsgrund
- Att det finns en avstämning/brygga för de alternativa nyckeltalen som använts mot den mest direkt avstämbara posten, delsumman eller totalsumman som anges i de finansiella rapporterna
- Att det är lätt att hitta informationen om hänvisning lämnas till hemsidan
- Att det finns tydliga beskrivningar och förklaringar av vad kostnaderna för jämförelsestörande- och engångsposter består av, att det tydligt framgår vilken omstrukturerings-/integrationsåtgärd som avses och vilken typ av kostnader som inkluderats i justeringsbeloppet samt vad de kostnaderna återfinns i den finansiella rapporten
Fokusområden för granskning av börsföretagens finansiella rapportering 2024
Värt att notera är också att Europeiska värdepappers- och marknadsmyntigheten, ESMA, nyligen har kommunicerat vilka områden som ska prioriteras när tillsynsmyndigheterna i EU granskar börsföretagens finansiella rapportering för 2024. De områden som pekas ut är:
- Likviditetsrisker
- Upplysningar om redovisningsprinciper, bedömningar och osäkerheter i uppskattningar
- Hållbarhetsrapporter med fokus på väsentlighet och artikel 8 i EU taxonomin
- ESEF rapportering med fokus på vanliga fel i rapporteringen
Hör av dig till oss på BDO om du vill bolla någon fråga eller vill ha hjälp med din finansiella rapport.
Rapporten från Nämnden för svensk redovisningstillsyn hittar du här: Redovisningstillsynens årsrapport för 2023