Rättstillämpningen har stramats åt under senare år vad gäller betraktelsesätt av holdingbolag, i betydelsen ägarbolag/förvaltningsbolag för operativa dotterbolag, när dessa förekommer i ett internationellt perspektiv. Ytterligare åtstramningar är på väg.
För svenska företag och entreprenörer ökade antalet icke-svenska holdingbolag markant efter år 2002 då tillämpningen av de svenska reglerna för underprisöverlåtelser i nuvarande 53 kapitlet inkomstskattelagen ändrades av EU-domstolen, så att det blev möjligt att överlåta andelar i ett svenskt aktiebolag till ett holdingbolag hemmahörande inom EES utan omedelbara skattekonsekvenser för en fysisk aktieägare. Som en konsekvens av en sådan bolagsstruktur kan gränsöverskridande aktieutdelningar såväl som aktieavyttringar ofta ske via holdingbolaget utan att utlösa beskattning inom koncernen. Detta som en effekt av de förmånliga reglerna i EU:s moder-/dotterbolagsdirektiv.
EU-domstolens dom i mål C-116/16 från 2019
EU-domstolen meddelade i en dom under 2019 en rad olika kriterier för när domstolen anser att ett missbruk i ovanstående situation kan föreligga, och när därmed de EU-baserade skatterättsliga förmånerna inte skall medges. Många av de kriterier som EU-domstolen lyfte fram inriktas på frågan om vilken substans som finns i ett holdingbolag, i förhållande till vilken verksamhet det bedriver. Domstolens uttalande i dessa delar har tydliggjort frågan om missbruk av de EU-grundade skatteförmånerna i förhållande till en bolagsstruktur med holdingbolag.
Förslag om ny lag om källskatt på utdelning (att ersätta kupongskattelagen)
Den 1 januari 2024 förväntas en ny svensk lag om källskatt på aktieutdelning träda ikraft och då ersätta den nuvarande kupongskattelagen.
Bland flera förändringar är en större sådan att skatteflyktslagen blir direkt tillämplig på transaktioner som omfattas av den nya lagen om källskatt på utdelning. Så är inte fallet vad gäller dagens lag om kupongskatt – denna innehåller istället en annan typ av skatteflyktsbestämmelse – som benämns bulvanregeln. Det blir således en ändring den 1 januari 2024 vad gäller tillämpliga skatteflyktsbestämmelser på värdeöverföringar mellan ett svenskt rörelsedrivande aktiebolag och ett utländskt holdingbolag. Därmed blir skatteflyktslagens praxis tillämplig även i detta sammanhang.
Förslag om nytt direktiv från EU-kommissionen om missbruk av skalbolag (holdingbolag)
Samma dag, den 1 januari 2024, som den nya lagen om källskatt på utdelning förväntas träda ikraft - så föreslås även helt nya skatteflyktsregler, som direkt riktas mot holdingbolag hemmahörande i en EU-stat, träda ikraft.
Dessa bestämmelser riktar sig (något förenklat) mot företag som:
- Har passiva inkomster som uppgår till minst 75 % av företagets totala inkomster.
- Har en övervägande del av inkomsterna från en annan stat än hemviststaten.
- Har anlitat externa tjänster för bolagsförvaltning och administration.
Denna bedömning skall göras för de senast två föregående räkenskapsåren i holdingbolaget. Uppfyller holdingbolaget ovanstående kriterier så måste det visa att det har tillräcklig substans för att inte anses medföra ett missbruk.
Konsekvensen om holdingbolaget inte anses ha tillräcklig substans är att bolaget förlorar rätten att ta fördel av EU-baserade förmåner såsom moder-/dotterbolagsdirektivet, men även möjligheten att alls omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Samtidigt blir holdingbolaget skattemässigt transparent så att ägaren (privat) beskattas direkt för holdingbolagets inkomster, även om dessa inte delats ut till ägaren.
Syftet med dessa skatteflyktsregler är att konsekvenserna skall vara så ingripande negativa, att aktieägare avskräcks från att etablera eller behålla holdingbolag med låg substans. Sammantaget blir ovanstående samverkande regelsystem mycket komplexa i sina detaljer.
BDO Private Client Services erbjuder kvalificerad rådgivning i dessa frågor.
Registrera dig för att få senaste nytt från BDO
Please fill out the following form to access the download.