Omsättningen kan användas som fördelningsgrund vid uthyrning av bostäder och lokaler

I två nyligen avgjorda ärenden (diarienummer 56-24/I och 35-24/I) har Skatterättsnämnden (SRN) slagit fast att svenska beskattningsbara personer som bedriver så kallad blandad verksamhet – det vill säga verksamhet som omfattar både momspliktiga och undantagna transaktioner – kan tillämpa den omsättningsbaserade metoden enligt artikel 174 i EU:s mervärdesskattedirektiv för att fördela avdragsgill ingående moms på gemensamma kostnader. Dessa avgöranden är av stor betydelse då de klargör hur svenska företag kan använda EU-rätten för att optimera sin rätt till avdrag för ingående moms.

Företag som upplåter både bostäder och lokaler har länge mött utmaningar när det gäller att avgöra hur gemensamma kostnader ska fördelas mellan verksamhetsgrenar som är momspliktiga och mellan verksamhetsgrenar som är undantagna från moms. I Sverige har detta reglerats genom kravet på att fördelningen ska ske på ”skälig grund” enligt 13 kap. 29 § mervärdesskattelagen (2023:200) (ML) vilket ger stort tolkningsutrymme. Denna otydlighet har lett till att företag ofta står inför rättsliga tvister med Skatteverket.

EU:s mervärdesskattedirektiv innehåller dock en huvudregel som anges i Artikel 174, vilket föreskriver att andelen avdragsgill ingående moms ska beräknas med omsättningen som fördelningsnyckel. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett tidigare avgörande, HFD 2023 ref. 45, fastställt att denna metod har direkt effekt, vilket innebär att företag kan åberopa den direkt inför nationella domstolar och andra myndigheter framför den svenska regeln. Skatteverket menar dock att mervärdesskattedirektivets regler om uppdelning av ingående moms inte kan åberopas med direkt effekt i situationer där någon av ML:s avdragsbegränsningar kan bli tillämpliga.

I de aktuella fallen bekräftade SRN att ett företag och en bostadsrättsförening har rätt att använda den omsättningsbaserade metoden. Nämnden hänvisade till HFD:s avgörande och betonade att svenska regler, som kräver uppdelning på ”skälig grund", inte är tillräckligt precisa för att motsvara EU:s krav. Företag med blandad verksamhet, där exempelvis bostadsuthyrning är undantagen från moms medan lokaluthyrning är skattepliktig, kan därmed använda omsättningsmetoden för att fördela avdragsgill ingående moms. SRN påpekade också att det svenska avdragsförbudet för stadigvarande bostäder, som saknar direkt motsvarighet i EU-direktivet, inte påverkar möjligheten att tillämpa omsättningsmetoden.

Dessa avgöranden har betydande konsekvenser för svenska företag. För det första ger de en tydligare rättslig grund för att använda omsättningen som fördelningsgrund för företag som har blandad verksamhet som omfattar uthyrning av bostäder och lokaler, vilket kan leda till högre avdragsmöjligheter. För det andra stärker de rättssäkerheten genom att företag kan åberopa EU-direktivet med direkt effekt när nationella regler inte är tillräckligt klara.

Skatterättsnämndens förhandsbesked är inte bindande för andra än parterna i det aktuella ärendet. Dock spelar nämndens beslut en viktig roll som vägledning för både företag och Skatteverket i framtida tolkningar av mervärdesskattelagen och EU-rättens tillämpning.

Det kvarstår att se om Skatteverket kommer överklaga Skatterättsnämndens avgörande till HFD. Då Skatteverket i flera fall nekat fastighetsägare med bostadsuthyrning att använda den omsättningsbaserade fördelningsnyckeln förväntar vi oss dock att så sker.

 

Slutsats

Skatterättsnämndens avgöranden markerar en viktig utveckling för svenska bolags rätt till avdrag för ingående moms. De klargör att företag kan tillämpa EU:s direktiv när nationella regler är otillräckliga och ger möjlighet till högre avdrag för gemensamma kostnader i blandad verksamhet. För företag innebär detta en stärkt rättssäkerhet och bättre förutsättningar att optimera sina momsavdrag enligt EU:s regelverk.

Då vår erfarenhet är att en omsättningsbaserad fördelningsmetod kan ge en fastighetsägare högre avdrag än andra metoder tycker vi att man ska se över sina avdragsberäkningar om man har blandad verksamhet. Under 2024 kan ytterligare moms dras av på kostnader från och med 2018.

Kontakta gärna BDO:s skattejurister Christian Merseburg, Louise Hagberg eller Tobias Nilsson om ni bedriver blandad verksamhet och vill ha hjälp med att dels klarlägga ni har rätt till ytterligare avdrag, dels författa ett yrkande till Skatteverket om detta.