Skärpta krav på att icke-finansiell information ska offentliggöras och granskas förändrar revisorns roll. I och med de nya kraven kommer företag att diskutera fler aspekter med revisorn och med det kommer möjligheter. En revisor som följer bolaget år för år och har djup insikt i affärsmodellen bidrar genom sin granskning till en trygghet för företaget. Att samma revisor granskar den icke finansiella informationen gör granskningen ännu mer värdefull för bolaget.
EU har beslutat om att skärpa kraven för rapportering av hållbarhetsinformation och i november 2022 antogs det nya direktivet CSRD. Just nu arbetar en utredning tillsatt av regeringen på hur införlivandet i svenska lag ska se ut och vi förväntar oss ett betänkande till regeringen nu i juni 2023.
Rapporteringskraven börjar gälla för företag noterade på reglerad marknad med fler än 500 anställda redan 1 januari 2024, oavsett om direktivet hunnit bli genomfört i svenska lag till dess eller ej. För de allra flesta företag som berörs av de nya reglerna ska rapportering ske på perioden som inleds efter 1 januari 2025 (redovisning 2026). Detta avser företag som uppfyller minst ett av följande kriterier: > 40 MEUR i nettoomsättning, > 20 MEUR i balansomslutning, > 250 st anställda (medelantal). Därefter sker en stegvis implementering för ytterligare andra typer av företag fram t o m år 2028, där bl a små och medelstora företag (enligt EU:s definition) och icke-EU företag med verksamhet inom EU som omsätter > 150 MEUR kommer inkluderas i rapporteringskraven.
Förändringen mot de befintliga kraven för hållbarhetsrapportering är bland annat att informationen endast får placeras i förvaltningsberättelsen och att översiktlig granskning av revisor ska göras av hållbarhetsinformationen. Innehållet i rapporten ska bygga på en dubbel väsentlighetsanalys, där hänsyn tas både till vilken inverkan företagets verksamhet har på människor och miljö, samt till vilka finansiella risker och möjligheter denna inverkan ger för företaget. Rapporten ska även beskriva de due diligence-processer som finns på plats kopplat till hållbarhetsfrågorna samt beskriva hela värdekedjan, både uppströms och nedströms. I rapporten ska även rapportering avseende den s k EU-taxonomin finnas med, där klassificering av företagets aktiviteter sker för att avgöra om de är förenliga med kraven i EU-taxonomin eller ej.
Ytterligare en viktig förändring är att EU, med hjälp av organisationen EFRAG, har tagit fram standarder som är tvingande att använda vid upprättandet av hållbarhetsrapporten. Dessa standarder, ESRS, är i dagsläget inte antagna av EU, men det finns utkast tillgängliga som ger en bild av hur rapporteringskraven kommer se ut. För nu gällande lagregler för hållbarhetsrapportering har vi ingen sådan standard, vilket har gjort att redovisningspraxis har styrt.
Resultatet av CSRD blir att andelen icke-finansiell information kommer öka avsevärt i företagens rapportering. På sikt bedömer vi att upp till 50 % av denna typ av information kan utgöra innehållet i årsredovisningen och ge upphov till frågor som måste diskuteras med revisorn. I takt med att kraven på rapporteringen ökar och med att hållbarhetsinformation blir en alltmer väsentlig fråga, kommer kopplingen till företagens värdeskapande bli allt starkare. Företagens intressenter efterfrågar i allt större utsträckning denna information. För att säkerställa att denna information får samma tyngd och trovärdighet som den finansiella informationen är granskning en nödvändighet. I dagsläget är det få revisorer som har erfarenhet av att granska hållbarhetsinformation. I takt med att kompetens och erfarenhet byggs upp kommer revisorn att bli en större tillgång för bolag som vill bygga tillit bland intressenter.
Registrera dig för att få senaste nytt från BDO
Please fill out the following form to access the download.