Skatteincitament för innovation ses över – förslag om ändringar i forskningsavdraget

Syftet med utredningen

Den 15 januari i år presenterades en utredning gällande skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) i Sverige (SOU 2025:3). Syftet med utredningen var att undersöka om det finns möjligheter till förbättringar i två befintliga svenska skatteincitament för att öka investeringarna i forskning och utveckling i Sverige. Ett av dessa incitament är en nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för anställda som arbetar med forskning och utveckling, kallat forskningsavdrag. Utredningen har nu kommit med förslag på förändringar av forskningsavdraget som utredarna anser kommer att förbättra avdragets effektivitet. Förslagen har nu skickats på remiss och utredningen föreslår att samtliga ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2026.

 

Föreslagna förändringar av forskningsavdraget

Ändrade definitioner av FoU

De nuvarande definitionerna av forskning och utveckling har visat sig vara svåra att tillämpa. Detta gäller särskilt för utvecklingsarbete. För att göra reglerna tydligare och mer användarvänliga föreslås följande ändringar:

• Forskning ska definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap.
• Utveckling ska definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram eller förbättra varor, tjänster eller produktionsprocesser genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.

Kravet på att arbetet måste vara systematiskt tas bort, eftersom det har skapat onödig administrativ börda och försvårat för företag att kvalificera sig för avdraget. Kravet på att arbetet måste vara kvalificerat tas bort, eftersom detta redan är underförstått i syftet med regleringen.

Kravet på att utvecklingsarbete måste baseras på forskningsresultat tas bort, eftersom även andra vetenskapliga eller tekniska grunder kan vara relevanta. I stället införs ett krav på att utvecklingsarbetet ska vara ämnat att skapa nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem. Den nuvarande definitionen ansågs av utredningen vara för smal och svårtillämpad. Dessutom återspeglar den inte hur faktiskt utvecklingsarbete går till.    

Begreppen "nya” och ”väsentligt förbättrade" produkter m.m. ersätts med en bredare formulering, " ta fram eller förbättra " produkter m.m., eftersom det har varit svårt att definiera vad som anses vara en ny eller väsentlig förbättring av en produkt.

Dessa ändringar i definitionerna av FoU syftar till att göra det lättare att avgöra om ett visst arbete kvalificerar sig för forskningsavdrag och att inkludera ett bredare spektrum av innovationsaktiviteter.

 

Andra förslag på ändringar för forskningsavdrag 

Arbetstidskravet föreslås att delvis tas bort. En anställd behöver då inte längre arbeta minst 15 timmar per månad av sin arbetstid med FoU. Det kommer i stället räcka att man kan visa att minst 50% av den faktiska arbetstiden läggs på FoU-arbete. Tyvärr ger inte utredningen några direkta exempel på hur man ska kunna visa på att den anställde arbetat mer än halva sin arbetstid med FoU-arbete. Utredningen säger dock att arbetsbördan för arbetsgivare ska minskas i och med borttagandet av detta krav.

Skatteverket föreslås ges möjlighet att konsultera andra myndigheter, såsom Vetenskapsrådet eller Patent- och registreringsverket (PRV), för att bedöma om visst arbete kvalificerar sig som FoU. I praktiken har Skatteverket redan använt sig av Patentingenjörer från PRV men då i form av konsulttjänster. Enligt utredningen så ska nya sekretessregler utformas så att Skatteverket ska kunna begära remisser från andra myndigheter utan att företagshemligheter om FoU-arbeten offentliggörs. Det är oklart om den enskilde får ta del av de frågor som Skatteverket ställer och om denne kommer få möjlighet att delta i processen.

Det föreslås inga förändringar av skatteavdragets storlek, maxgräns eller ansökningsprocessen i övrigt.

 

Våra synpunkter på de föreslagna förändringarna av forskningsavdraget

Vi anser att de föreslagna förändringarna i rapporten i huvudsak är positiva. Om förslagen genomförs, skulle forskningsavdraget förhoppningsvis bli enklare att tillämpa och få en bredare användning, särskilt bland små och medelstora företag.

Enligt nuvarande regler görs avdraget månadsvis. Många företag upplever det som svårt att visa att rekvisiten är uppfyllda månad för månad särskilt när projekt vanligtvis sker över betydligt längre tidsperioder. I dagsläget går det inte att få någon preliminär bedömning av om avdrag kommer medges eller inte under kommande perioder vilket skapar en stor osäkerhet. Tyvärr lämnas inga förslag på ändringar i denna del vilket hade varit önskvärt.  En farhåga med det nya förslaget på definitionen av utveckling är att företag för varje period/månad ska kunna visa nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.  Om sådana krav kommer uppställas månadsvis på utvecklingsarbete i Skatteverkets utredningar kan förslaget medföra en klar försämring.

De förenklade definitionerna tror vi annars kommer att minska den nu betungande bevisbördan och de orimligt höga kraven på dokumentation som Skatteverket kräver vid ansökan om forskningsavdrag  Detta är särskilt viktigt för utvecklingsarbeten och att de inte längre behöver bygga på tidigare forskningsresultat eller leda till väsentligt förbättrade produkter. I dagens regelverk så handlar det om att forskningsresultat ska vara en avgörande förutsättning för utvecklingen av en produkt eller tjänst m.m. Arbete med att löpande utveckla en befintlig produkt, såsom att den förfinas, justeras eller anpassas, anses normalt inte höra till utvecklingsarbete då sådant arbete oftast inte grundar sig på forskning eller leder till en väsentlig förbättring av en produkt. Detta har i flera rättsfall visat sig svårt för företag att bevisa. Bland annat för att det är svårt för ett företag att vissa att den forskning som deras utvecklingsarbete baseras på varit avgörande nog men även för att det varit svårt att visa att detta lett fram till väsentligt nog förbättrad produkt. Det kan även vara svårt för ett företag som använder sig av annans forskningsresultat att bevisa att forskningen i fråga uppfyller kraven på systematik och kvalificering. Med den nya definitionen så bör forskningsavdrag för utvecklingsarbeten vara betydligt enklare att få igenom.  

I dagsläget kräver Skatteverket omfattande och tekniskt komplex dokumentation för att bevilja avdrag. Förslagen i rapporten att slopa kraven på systematik och kravet på 15 timmars arbetstid per månad skulle komma att minska den administrativa bördan för både företag och myndigheter. Om det kommer att leda till mindre strama bedömningar är svårt att säga men det borde leda till mindre omfattande krav på underlag till Skatteverket och snabbare handläggningstider vilket båda är mycket välkomna. Särskilt för mindre företag då kostnaden i tid och pengar, som behöver läggas för att samla in underlag och göra själva ansökan, kommer att minska.  

När det kommer till förenklingar för Skatteverket att ta hjälp av andra myndigheter så ser vi positivt på detta, men det finns vissa negativa risker. En sådan risk är om enskilda inte får insyn eller möjlighet att ta del i förfarandet Vi oroar oss inte för sekretessen eller röjandet av företagshemligheter, även om det såklart är viktigt att säkerställa att känslig information inte röjs. Vår oro ligger i hur detta kommer att påverka Skatteverkets bedömningar av forskningsavdrag. Idag används redan ingenjörer från PRV i vissa fall av Skatteverket. Detta visar på att det finns en brist i kompetensen hos Skatteverkets handläggare att förstå de komplexa underlagen i ärenden rörande forskningsavdrag. Men det är viktigt att bedömningarna för forskningsavdrag inte görs på samma sätt som en bedömning om ansökan om patent enligt Patentlagen. De förslagna reglerna för forskningsavdrag och kriterierna för patent enligt Patentlagen är mer liknande varandra än dagens regler, men de är inte exakt samma kriterier. Det finns en risk att om företag som söker forskningsavdrag bedöms av ingenjörer från PRV så kan tillämpningen av forskningsavdraget komma att bli indirekt stramare tolkat av PRV än vad det bör bli av Skatteverket. Vi hoppas att det nya remissystemet som förslås inte används på ett sådant brett plan att Skatteverkets handläggare i praktiken byts ut mot patentingenjörer från PRV.

 

Ute på remiss

Utredningen ligger nu ute på remiss och remissvaren ska vara inlämnade senast den 9 maj 2025. Vi ser fram emot att följa utvecklingen och planerar att komma med uppdateringar på vad som händer med lagförslaget.
 

• Se även vår artikel om utredningens andra förslag: Utredning föreslår ändringar i villkoren för expertskatt – högre avdrag och mer forskning och utvecckling