Vad säger övervakningen om våra årsredovisningar?

Är ni ett noterat företag som tillämpar IFRS®? Kanske har du börjat fundera kring utformningen av kommande årsredovisning? Här kommer då ett litet tips - börja med att gå igenom Nämnden för svensk redovisningstillsyns årsrapport från förra årets granskning, för att se vilka områden nämnden har haft anmärkningar på.

Nämnden för svensk redovisningstillsyn har till uppgift att granska finansiella rapporter i bolag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad. Granskningen utförs på delegation från Finansinspektionen inom ramen för den svenska självregleringen på aktiemarknaden. Tillsynen bedrivs utifrån ett årligt urval som baseras på riskmässiga grunder i kombination med en rotations- och slumpmässig modell för att säkerställa att alla bolag granskas åtminstone inom en tioårsperiod. Nämndens ställningstagande publiceras fortlöpande på deras hemsida i anonymiserad form. Nämnden publicerar även varje år en årsrapport som sammanfattar och kommenterar ett urval av de ställningstaganden man tagit.

Den senaste rapporten publicerades i mars 2021 och sammanfattar nämndens granskning av finansiella rapporter avseende räkenskapsåret 2019. Nedan återger vi i korthet några av de mest frekventa frågeställningarna som nämnden har haft synpunkter på:

Kreditrisker (IFRS 9/IFRS 7) - Det framgår inte alltid vilka poster som omfattas av bolagets bedömning av förväntade kreditförluster, vilken metod som används för att beräkna förväntade kreditförluster samt relevanta och specifika beskrivningar av kreditriskerna. Bolag med väsentliga lånefordringar har i vissa fall lämnat begränsat med upplysningar på vilket sätt långsiktiga framåtblickande faktorer har införlivats i modellerna, exempelvis makroekonomiska faktorer.
Intäkter (IFRS 15) - Det saknas i vissa fall en röd tråd mellan de intäktsströmmar och intäktskategorier som beskrivs och de begrepp som används för att beskriva intäkterna i redovisningsprinciper, i noter och på andra ställen i rapporterna. Upplysningar kan även förtydligas avseende rörliga ersättningar, rabatter och returer, om återstående prestationsåtaganden samt om avtalssaldon. Bolag bör även se över den uppdelning av intäkter som görs på olika kategorier enligt krav i IFRS 15 och överväga om det finns, för företaget, relevanta kategorier som nu inte visas och som bör läggas till.
Segmentsredovisning (IFRS 8) - Nämnden vill se ökad transparens när det kommer till identifiering av rörelsesegment och sammanslagning till rapporterbara segment och poängterar vikten av att reglerna i IFRS 8 tillämpas när rörelsesegment identifieras. Upplysningar om externa intäkter och anläggningstillgångar fördelade på enskilt väsentliga länder saknas också relativt ofta.
Leasing (IFRS 16) - Företag som påverkas väsentligt av IFRS 16 bör beskriva de uppskattningar och bedömningar som gjorts för att fastställa leasingperioden. Upplysning om den kostnad som redovisat för kortidsleasing och tillgångar med lågt värde preciseras inte alltid. Nämnden uppmuntrar även företagen att presentera nyttjanderättstillgångar och leasingskulder på egna rader i balansräkningen, även om detta inte är ett krav enligt standarden.
Upplysningar om andelar i andra företag (IFRS 12) - Upplysningar om finansiell information i sammandrag för enskilt väsentliga intresseföretag och Joint Venture (JV) saknas i vissa fall. Man rekommenderar även företagen att inte enbart se till kapitalandelens storlek utan även den verksamhet som bolaget bedriver i sin bedömning av väsentlighet.
Verkligt värde värdering förvaltningsfastigheter: (IAS 40/IFRS 13) - Fastighetsbolag uppmanas att i större utsträckning lämna kvantitativ information om de indata som används i värderingsmodellerna samt att lämna känslighetsanalys för att visa på effekten av en rimlig ändring i antagande. Nämnden noterar även otydlighet avseende i vilken utsträckning oberoende värderingsmän använts samt om bolagen använt sig av flera värderingsmän.
Nedskrivningar (IAS 36) - Nämnden har i flertalet fall begärt in och tagit del av bolagens underlag för nedskrivningstest. Nämnden vill särskilt poängtera att i beräkningarna bör stor vikt läggas vid externa faktorer och rimliga och verifierbara antaganden. Företagsledningen bör analysera orsaker till skillnader mellan tidigare kassaflödesprognoser och faktiska kassaflöden, dvs en uppföljning av utfall mot tidigare prognoser. Merparten av nämndens noteringar avser avsaknad av upplysningar där företagsledningen använt värden i viktiga antaganden som inte återspeglar tidigare erfarenheter.
Alternativa nyckeltal - Merparten av iakttagelserna avser avsaknad av en avstämning eller brygga av det alternativa nyckeltalet mot de finansiella rapporterna.

Fokus för granskning under 2021
För årsredovisningarna 2020 som granskas nu under 2021 har nämnden haft fokus på finansiell och icke-finansiell information kopplade till påverkan av covid-19. Särskilda områden inom IFRS som då berörs är IAS 1, utformning av finansiella rapporter, IAS 36 Nedskrivningar, IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 16 Leasingavtal. Fokusområden som ska prioriteras för översynen av 2021 års årsredovisningar har ännu inte publicerats.

Rapporten i sin helhet hittar du hos Nämnden för svensk redovisningstillsyn.

Har du behov av ett par extra ögon på din årsredovisning eller har du funderingar kring några särskilda IFRS-krav så är du alltid välkommen att ta kontakt med oss på BDO.