Skatteverket har påfört ett cypriotiskt holdingbolag kupongskatt på närmare 53 miljoner kronor för åren 2015–2020 med stöd av den så kallade bulvanregeln. Bolagets överklagande avslogs nyligen av förvaltningsrätten, som konstaterade att Skatteverkets beslut inte var uppenbart felaktigt. Fallet belyser hur svenska skattemyndigheter kan tillämpa bulvanregeln för att beskatta utländska bolag utan faktisk verksamhet – och att kupongskatt kan krävas retroaktivt upp till tio år. För företag och investerare med internationella strukturer väcker detta viktiga frågor kring regelefterlevnad och risken för oväntade skattekrav.
 

Kupongskatt kan krävas tio år tillbaka

I slutet av år 2023 beslutade Skatteverket att med stöd av den s.k. bulvanregeln påföra ett cypriotiskt aktiebolag – Black Arrow - kupongskatt på närmare 53 miljoner kronor för åren 2015-2020. Bolaget överklagade beslutet för sent men begärde därefter omprövning av beslutet enligt förvaltningslagens allmänna regler (som styr handläggningen av kupongskatteärenden). Skatteverket vidhöll sitt beslut med motiveringen att beslutet inte bedömdes vara vare sig felaktigt eller uppenbart felaktigt på grund av nya omständigheter.

Sedan bolaget överklagat Skatteverkets omprövningsbeslut avslog förvaltningsrätten bolagets talan i en färsk dom från den 13 januari 2025. Domstolen - som av formella skäl var tvungen att begränsa sin prövning till frågan om omprövningsskyldighet på grund av uppenbar felaktighet – kom fram till att varken det som anförts i begäran om omprövning eller det som i övrigt kommit fram medförde att det var uppenbart fel av Skatteverket att tillämpa bulvanregeln framför regeln om skattefrihet för utdelningar från svenskt dotterbolag. Till stöd för sin bedömning refererade förvaltningsrätten till en rad rättsfall (HFD 2017 not. 32 samt EU-domstolens dom i mål C-116/16 och C-117/16, T Danmark och Y Denmark Aps, EU:C:2019:135) och ansåg inte heller i övrigt att 2023 års beslut var uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende.

Av Skatteverkets beslut framgår även att bolagets fysiske aktieägare, efter utredning, ansetts vara obegränsat skattskyldig i Sverige under beskattningsåren 2016–2020.

Skatteverkets beslut och förvaltningsrättens dom ger anledning att reflektera över flera intressanta frågor, såväl vad gäller bulvanregelns tillämpningsområde och kopplingen till verklig etablering som möjligheten att påföra bolaget kupongskatt trots att bolagets ägare sedan betalat inkomstskatt på utdelningarna. Vidare belyser beslutet att Skatteverket kan kräva kupongskatt hela tio år (!) tillbaka eftersom det – i avsaknad av särskilda regler - är den allmänna preskriptionstiden som gäller på kupongskatteområdet.

 

Tillämpligheten av bulvanregeln

Huvudregeln är att utländska juridiska personer som tar emot utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag ska betala kupongskatt, om inte undantag gäller t.ex. enligt de bestämmelser som grundar sig på moder- och dotterbolagsdirektivet. Skatteverket ansåg dock att bulvanregeln var tillämplig i detta fall. Det cypriotiska bolaget uppfyllde visserligen formella krav för skattefrihet, men det fanns ett tidsmässigt och beloppsmässigt samband mellan dotterbolagens beslut om utdelning till bolaget och bolagets vidareutdelning till aktieägaren.

Bolaget saknade anställda och bedrev inte någon faktisk ekonomisk verksamhet på Cypern. Inga lönekostnader fanns, och majoriteten av rörelsekostnaderna bestod av inköp av konsulttjänster. Vidare framgick att bolaget inte verkade från egna lokaler, då det saknades kostnader för sådana. Dessutom var fler än 300 andra bolag registrerade på samma adress. Andelen av intäkterna intjänade utanför Cypern hade de aktuella åren uppgått till i genomsnitt 98,1 procent samtidigt som andelen ägda tillgångar belägna utanför Cypern (och som hade innehavts i syfte att bidra till intäkternas förvärvande) hade under samma period uppgått i genomsnitt till 98,7 procent.

Bolagets ledning och styrelse bestod av cypriotiska personer registrerade som styrelseledamöter i hundratals andra bolag, vilket enligt Skatteverket talade för att de inte kunde ha haft en aktiv företagsstyrande roll. Vidare förvaltades värdepapper genom diskretionär förvaltning hos en schweizisk bank, vilket tydde på att kapitalförvaltning inte bedrevs från Cypern.

Bolaget mottog under perioden 2015–2020 cirka 175 miljoner kronor i utdelning från sina svenska dotterbolag och de mottagna medlen hade till uteslutande del genererats genom dotterbolagens verksamhet i Sverige, och inte på Cypern.

Mot denna bakgrund ansåg Skatteverket att det hade saknats affärsmässighet i att etablera bolaget och att denna etablering i stället hade varit en konstlad väg för att motta skattefria utdelningar från de svenska bolagen. Den inbesparade skattekostnaden hade varit väsentlig och fördelen hade bestått i att bolagskonstruktionen skulle medföra att utdelningar kunde gå från svenska bolag till en slutlig mottagaren utan att beskattas vare sig i Sverige eller mottagarens bosättningsland, vilket inte vore möjligt utan det mellanliggande bolaget på Cypern. Enligt Skatteverket hade således den slutliga mottagaren beretts en otillbörlig fördel. Det cypriotiska holdingbolaget – som bulvan - ansågs därför vara skyldig att betala kupongskatt på mottagna svenska utdelningar.
 

Frågan om kupongskatt och inkomstskatt

Bolaget menade att Skatteverkets beslut var förenat med rättsliga och formella fel och framhöll dessutom att bolaget och dess aktieägare inte hade erhållit någon otillbörlig skatteförmån. Detta eftersom aktieägarens utdelningar från bolaget blev skattepliktiga i Sverige och motsvarande den skatt han skulle ha betalat om han ägt de svenska dotterbolagen direkt. Skatteverket vidhöll dock att aktieägarens skattskyldighet enligt inkomstskattelagen för dennes utdelningsinkomster från bolaget inte påverkade tillämpningen av bulvanregeln för utdelningar till bolaget då de är två olika skattesubjekt.
 

Kupongskatt – en udda fågel i skattevärlden 

Lagen om kupongskatt är av äldre datum (år 1970) och lever i många hänseenden sitt eget liv eftersom den inte synkroniserats med de mer moderna lagarna på skatteområdet (t.ex. skatteförfarandelagen och lagen mot skatteflykt). Som Skatteverkets beslut och förvaltningsrättens dom belyser hanteras kupongskatteärenden på ett udda sätt i flera avseenden:

• Skattebeslut omprövas och överklagas enligt förvaltningslagens allmänna regler
• För Skatteverkets krav på kupongskatt gäller allmänna preskriptionsregler, dvs. tio år.
• En särskild s.k. bulvanregel tillämpas för att motverka skatteundandraganden

 

Våra kommentarer

Sedan EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv år 2016 ändrades i syfte att motverka skatteflykt - vilket också föranledde en viss justering av kupongskattelagen - har vi i våra bedömningar av holdingbolagsstrukturer genomgående varit försiktiga och restriktiva. Förvaltningsrättens dom och Skatteverkets beslut visar nu att det är möjligt att tillämpa bulvanregeln framför regeln om skattefrihet för utdelning till moderbolag även inom EES, med följden att svensk kupongskatt i konkreta fall kan tas ut på utdelningar till utländska bolag om de saknar verklig etablering i sitt registreringsland.

För företag och investerare med internationella strukturer är detta viktigt att hålla i minnet eftersom utländska holdingbolag i avsaknad av affärsmässig substans kan medföra oväntat höga skattekrav och oönskade rättsliga processer. Det är alltså av betydelse att noggrant analysera den faktiska etableringen av utländska bolag, inklusive aspekter som var personal, bolagsledning, lokaler och tillgångar finns liksom varifrån verksamheten de facto bedrivs.

Det är viktigt med en hållbar strategi för regelefterlevnad vid ägande och etablering av företag i andra länder. Företag och investerare måste säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med både nationell och internationell skattelagstiftning.

BDO Private Client Services bistår gärna med skatterådgivning i frågor som rör utländska kapitalförvaltande bolag.