
Daniel Starberg
En utredning föreslår lagändringar för att skapa ökad tydlighet kring beskattningen av carried interest, eller särskild vinstandel, inom riskkapitalbranschen. Enligt förslaget ska dessa inkomster i regel beskattas enligt fåmansföretagsreglerna, vilket ger en mer enhetlig och rättssäker hantering för de flesta. Samtidigt kvarstår tolkningsfrågor, särskilt kring udda ägarstrukturer och förmånsbeskattning.
Finansdepartementet publicerade nyligen en promemoria (Fi2025/00173) med förslag till lagändringar för att skapa större klarhet kring beskattning av inkomster i form av carried interest (i det följande benämnd ”särskild vinstandel”). Denna inkomstform innebär att nyckelpersoner i riskkapitalfonder får en asymmetrisk del av vinsten vid framgångsrika investeringar.
Promemorian är resultatet av ett regeringsuppdrag att analysera hur dessa inkomster kan beskattas mer förutsägbart och på ett sätt som motsvarar reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag. Bakgrunden är den långvariga osäkerhet som lett till utdragna skatteprocesser för många delägare riskkapitalfonder. Problematiken har rört huruvida särskild vinstandel ska beskattas som lön (tjänst) eller som avkastning på gjord investering (kapital), vilket påminner om gränsdragningsfrågan bakom de särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag, där en uppdelning ska ske mellan kapital- och tjänsteinkomst.
Förslaget innebär att personer som på grund av sitt arbete har rätt till särskild vinstandel i regel ska beskattas enligt fåmansföretagsreglerna. Detta uppnås genom särskilda bestämmelser för delägare med sådan vinstandel. Några centrala punkter är:
Riskkapitalbranschen och dess rådgivare välkomnar förslaget, eftersom det ger tydligare ramar för att strukturera fonder med förutsebara skattekonsekvenser. För personer som äger sin rätt till särskild vinstandel via eget fåmansföretag eller genom delägarskap i ett annat företag ska beskattning ske enligt dessa regler.
Utredningen påpekar att direkta innehav av särskild vinstandel av fysiska personer är ovanliga. I fall där vinstandelen följer av direkt ägande av andelar i en riskkapitalfond som är organiserad som ett företag, t.ex. ett svenskt aktiebolag, blir de föreslagna reglerna tillämpliga. Däremot saknas reglering för:
För dessa situationer gäller fortsatt allmänna beskattningsregler, vilket innebär att enskilda fall kan leda till tolkningsproblem i rättstillämpningen.
Grundprincipen om lönebeskattning för en arbetsrelaterad förmån att förvärva värdepapper till ett pris under marknadsvärdet gäller även inom riskkapitalbranschen. För grundare av fondstrukturer är detta sällan ett problem, eftersom verksamheten ännu inte kommit igång vid etableringen. Annorlunda kan det vara för medarbetare som senare erbjuds att köpa andelar eller rättigheter kopplade till fondstrukturen. Eftersom det är svårt att objektivt värdera framtida avkastning på onoterade investeringar, kan det uppstå svåra bedömningsfrågor vid tillämpning av reglerna för förmånsbeskattning.
Det är positivt att det nu finns ett konkret lagförslag som skapar större tydlighet inom detta för Sverige så viktiga område. Huvuddragen är klara och underlättar beskattning för personer med företagsägda intressen i riskkapitalfondstrukturer.
Samtidigt står det klart att personer som har vissa former av direkt innehav av särskild vinstandel, eller har ett sådant innehav via t.ex. en kapitalförsäkring även fortsättningsvis kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst för sin ersättning.
BDO Private Client Services bistår gärna med skatterådgivning kring ägande och strukturering av riskkapitalfonder.